Till sidans innehåll

Minoritetspolitik

Sveriges minoritetspolitik omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella minoriteterna och de historiska minoritetsspråken.
 
I Sverige finns fem nationella minoriteter med fem historiska minoritetsspråk:
1. judar - jiddisch
2. romer - romani chib (alla varieteter)
3. samer (som också är ett urfolk) - samiska
4. sverigefinnar - finska
5. tornedalingar - meänkieli
 
Samtliga av dessa grupper har funnits i Sverige under mycket lång tid och är därför en del av det svenska kulturarvet.
 
De fem nationella minoriteterna i Sverige omfattas alla av den svenska minoritetspolitiken och nämndes också i samband med ratificeringen, det vill säga godkännandet, av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Minoritetspolitiken ska stärka de nationella minoriteterna och ge det stöd som krävs för att deras språk ska hållas levande.
 
Minoritetspolitikens mål
Målet för minoritetspolitiken kan delas in i tre huvudområden:
1. att ge skydd för de nationella minoriteterna,
2. att stärka de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande,
3. att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.
 
Sveriges Europarådsarbete inom minoritetspolitiken
I samband med beslutet om en minoritetspolitik ratificerade Sverige i februari 2000 två Europarådskonventioner; den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk och Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Bestämmelserna i dessa konventioner utgör grunden för den svenska politiken på området.
 
Rapporter om hur regeringen uppfyller ramkonventionen
Vart femte år ska Sverige lämna en rapport som beskriver vad den svenska regeringen gjort för att uppfylla artiklarna i ramkonventionen. Den första svenska rapporten lämnades 2001. I december 2003 fick Sverige synpunkter och rekommendationer från Europarådet om hur genomförandet av konventionen kan förbättras.
 
Utifrån de synpunkter och rekommendationer Sverige har fått arbetar nu regeringen med att förbättra genomförandet i dessa punkter.
 
Rapporter om hur regeringen uppfyller språkstadgan
Vart tredje år ska Sverige avge en rapport till Europarådet som beskriver vad den svenska regeringen gjort för att uppfylla artiklarna i språkstadgan. Den första svenska rapporten lämnades i juni 2001 och den andra i juni 2004.